fredag 28 februari 2014

Du är du och du duger!

I söndag inledda jag beredelseordet med en liten sång. Beredelseordet är som det låter en förberedelse inför något. Inför Syndabekännelse.
Sången fick jag lära mig av en klock 5åring som går i barntimmar, Texten som jag efter lite efterforskningar är så här: "Du är du och du duger, du är du och du duger, du är du och du duger, och du passar så bra i Guds famn! Snabb som en vessla, seg som en snigel, eller mitt emellan!"
Tanken med den sången inför en syndabekännelse(brukar inte sjunga inledningsordet annars) var att om vi vågar lite på att vi duger och att vi passar så bra i Guds famn, så lägger det en trygg grund för att också våga överlämna det allra svåraste till Gud, synd och skuld. Det onda vi gör mot varandra, oss själva och mot Gud!
Syndabekännelsen är inte till för att trycka ner mäniskor, utan för att upprätta oss. Men det är ett livsbejakande moment att faktiskt gå till botten med sig själv precis så som jag och du är! Vi duger, men vi behöver alltid göra upp med skulden så vi kan komma vidare på livsresan. Vi duger som vi är inför Gud, och vi får jobba med det vi har, oss själva!

tisdag 18 februari 2014

Tillräckligt bra

Straxt ska jag åka hem, men inte för att sluta jobba! En del säger att man inte ska ta med sig jobbet hem, men för mig finns det vissa arbetsuppgifter som görs bäst hemma, som att förbereda predikan. Det är faktiskt en helig stund för mig själv, "begravd" i böcker: bibelkommentarer, postillor och den heliga skrift såklart!
Att få rota i bibeltexten, och dela andras tankar om den är en glädjefylld uppgift och jag slutar aldrig förvånas över hur stor en text kan bli, hur den kan växa och ständigt tala nytt för mig!

Jag är alltid nervös inför att predika(och det är som det ska! en allvarsam uppgift), inget jag gör med en klackspark, men jag gör det med förväntan och förhoppning om att Helig Ande gör sitt på vägen från min mun till åhörarens öra!


Sen är det så, att oavsett ansträngning så är man inte strålande bra jämt(det kanske t o m är sällan)
men man får tänka att man är "tillräckligt bra" en tillräckligt bra predikan!

Och hur tänker jag själv som åhörare!? Jo om prästen håller sig till att tala om Jesus som frälsaren så får jag alltid med mig något av värde hem!