Den moderna fastan, ett semi-katolskt jippo?

Det har blivit populärt i kyrkliga kretsar att fasta, lite semi-katolskt sådär. Jag kan verkligen inte mycket om den katolska fastan, den börjar väl i morgon på askonsdagen, men jag föreställer mig att den har rätt så strikta regler av vad man ska avhålla sig ifrån; Typ kött och mat och sådant.

I svenska kyrkan har den vanligaste formen för fastan i vår tid varit en fasteinsamlingsbössa. En bössa att ställa på köksbordet hemma och fylla med pengar fram till palmsöndagen. Jag tycker den är toppen! Den är konkret, och gör konkret verkan för människor runt om i världen som behöver hjälp.

Jag har inget emot kroppslig fasta överhuvud taget, men när man tagit en katolsk tradition och kört den i den Svenskkyrkliga torktumlaren så kommer det ut någon semi-katolskt produkt. En blandning av facebookfasta och 5:2 diet.
Att avstå från lite vad som helst helt enkelt, och för en rad olika anledningar. Och det är väl bra kan man tänka? kanske det, så länge det inte blir något lite kul självförverklingsprojekt där utgångspunkten är: Vad skulle jag må bra av? Vad kan jag vara utan?
Jag, jag jag...
Utgångspunkten borde alltid vara: mer plats för Gud, vad behöver min nästa av mig? och den självklara vandringen tillsammans med Jesus mot Golgata kors!

Jag vill slå ett slag för den nutida och traditionsenliga fastebössan. Konkret och enkel!
Med det andra: den kropsliga fasten är ett gott råd som jag fick från en kollega på morgonen: "kan jag avstå från saker utan att behöva säga det till någon" Ett hett tips direkt hämtat från evangelietexten till morgondagens askonsdag och fastans början. Eller kort och konsist: För vems skull?

"När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön.  Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte,  så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig." Matt 6:16-18
Fastetiden är något att längta till, något att välkomna i sitt liv, en längtan att vandra med Jesus och att förberedsa sig på påskens stora glädje!