Att meditera fick vi i vuxenväg till tro veta lite mer om idag.
Meditation är något som finns i väldigt många religioner och är något att samlas kring och lära av varandra. Redan Jesuiterna tog med sig former av meditation från sina möten med andra kulturer och gjorde det till sitt eget.

Nu för tiden i vårt sekulariserade samhälle tar meditationen nya ord som "mindfullness" ett sätt att hantera stress och lära sig vara i det som är, en meditation där mycket är taget direkt ifrån buddistiska traditioner och som utövats i årtusenden. Inget nytt under solen alltså!
Konsekvensen i sig; mindre stress är ju såklart bra i sig självt men meditation utan någon sorts koppling till mystika känns lite ofullbordat!

Konsekvensen ska inte bara användas inåt, utan uttryckas utåt, kanske som handling i mitt liv! Att de "insikter" jag gör, ger mig kraft och energi till att vända mig till min nästa.
Jag tänker att meditation, att se inåt, inåt mitt innersta ska hjälpa mig att öppna mina ögon och se utåt, utanför mig själv, se världen tydligare!

Kanske upptäcker jag det där stora i det lilla; att vårdofterna luktar hundra gånger bättre än köpcentrumens kvalmiga doft. Att det finns större världen i livet än konsumtion, och att jag kanske borde ägna mer tid åt det istället:)

Börjar bli trött, nio till nio dag idag! Tack Gud för den!